Nattens vilda små evigheter

Kvällsljuset skapar svartvita skuggspel i mitt tak,
tyst ligger jag och betraktar
nattens vilda skådespel
...
Det är en vemodets afton,
pulserande, tryckande, kvävande
slingrar sig livet genom nattens tusen tankar,
tusen känslor, och drömmarna
fyller värkande lungor
...
Mörkt och vackert,
tyst och skrämmande,
tomma andetag lämnar spår i väggarna,
som rör sig, dansar, njuter
till nattens tysta, rytmiska toner
...
Inuti, blind hysteri
hjärtat försöker springa ikapp ett förlorat jag
bortglömt, nedgrävt, för evigt flygande
högt över realitet, rivalitet, mänsklighet,
...
Stjärnor av guld, iskalla drömmar
men tårarna blir varken silver eller is
Sköra trådar som väver nattens broderi
i ett lika skört hjärta
Och allt medan skuggorna dansar
i ett vilset vitt tak
...
...
Klockan har passerat midnatt,
den 14/11 2011 har kommit; jag fyller 21
Och jag inser att jag överlevt ännu ett år!
GRATTIS?
...

Stjärnor av guld, tårar av silver

Månen lyser stark på himlavalvet

och tycks klyva natten mitt i tu

men himlen är ett hav av moln som kväver stjärnorna

...

Vi lever under samma himmel

Vi lever under samma stjärnor

...

Stjärnorna som igår lös som svaga strimmor

har nu gömt sig för mitt sökande öga

och jag är inte tillräckligt stark i natt

...

Karlavagnens himlamönster

oberoende av tusentals inre stjärnkartor

...

Längtande själar under stjärnorna

förtvivlat skrikande i natten

men i ljuset av Karlavagnen står aldrig ensamheten

...

Stjärnor av guld, tårar av silver

Vi lever under samma himmel

...

När stjärnorna lyser starka igen

fortsätter ett stilla sökande

efter Karlavagnen. Efter liv på himlavalvet

...

Flammande ljus bakom dimmornas slöja

Du & Jag under samma slocknade stjärnor

...

Och bara därför andas jag

också när stjärnorna glömt mig

...

...

‎"De utmattade söker desperat efter vilket ljus som helst,

men om ljuset är en lögn är allt förlorat"

(Jeanette Winterson)


Sådan är jag: ensam, och bruten på stranden, med minnet av det som var

Likt en driven våg

kluven mot klipporna

virvlar du andlös

buren av undervattensströmmar

...

krafter som drar

åt motsatta håll

driver ut till oändlighetens öppna vatten,

bryts mot den ensligaste strand

...

kravlar omk ring

med minnen i händerna

uppskrapade, blödande

där den lenaste sand svider värst

...

Blixtar som klyver himlen

virvlande svart vatten

öppna armar i natten

kväver svart själs andning

...

Regnet piskar sorgen i ansiktet

tårarna finner sin jämlike

triumferande avklädda slag

du står naken i vattenbrynet

...

Allting blottat

livets skådespel på himlavalvet

solen smeker ömt

dina brutna drömmar

...

Trasig vänder du om

med livet i dina händer

Det regnar och det är vackert

men det vackra är farligt

...

först i mötet med dig själv

smeker vindarna varsamt

i den brutalt smärtsamma ärligheten

ligger livet gömt

...

Likt en bruten våg

mot stranden

målar liv i sandens stillhet

i obegripligt samförstånd

...


ett meningslöst nu

&g
Vilket meningslöst liv att leva
där timmarna travar uttråkade på rad
där dag och natt blir ett
och varje betydelse tycks blåsa bort
...
Vad är det för ett liv att leva?
Instängd i sin ensamhet
...
En dammig gammal bok
en monotont rabblande berättelse
där huvudpersonen tynat bort
och läsarna somnar
...
Vad är det för ett liv att leva?
Där den gråa massan binder samman timmarna
...
Ett oavslutat schackparti
Vackert snidade, uppradade pjäser
andlöst väntande, betraktande, på
motståndaren som inte förmår göra sitt drag
...
Vad är det för ett liv att leva?
Där tiden verkar stå still
...
En moraklocka som slår sina slag
en pendel med andan i halsen
trött på sitt eget ihåliga eko
oförmögen att bryta mönstret
...
Vad är det för ett liv att leva?
där ingenting verkar fungera
...
En gammal trasig bil
övergiven i ett dubbelgarage
med delar utspridda över golvet
utan att själv förmå sätta ihop dem
...
Vad är det för ett liv att leva?
där varje steg är ett steg tillbaka
...
Ett meningslöst kämpande
t;i ändlös tristess
med en kropp som inte orkar
och tusen obesvarade frågor
...
Ja, vilket meningslöst liv att leva
där timmarna travar uttråkade på rad
där dag och natt blir ett
och varje betydelse tycks blåsa bort
...
...
Men vad gör man
när allt det som livet tycks kretsa kring
inte fungerar?
...
När dagarna består av sammanflätade smärtor
och man knappt orkar ta sig ur sängen
...
När viljan finns, men kraften tynar
När ingenting längre blir gjort
...
När ensamheten slår läger
när man som mest behöver någon runt sig
...
När nätterna består av ändlösa evigheter
och man är vaken medan staden sover
...
Och när varje försök
slutar i ett misslyckande
...
Ja, vad gör man då?
...
Och när alla böcker ligger uppslagna
och pennan är redo att göra avtryck på pappret
Och man ändå inte orkar, ja, vad gör man då?
...
Och när man känner att man inte kommer klara det
att det går för fort och är alldeles för mycket
och man inte orkar, ja, vad gör man då?
...
Och när man vet att om man inte klarar det
så finns det inga pengar och ingenstans att bo
och man ändå inte orkar, ja, vad gör man då?
...
Och när man inte kan se sin framtid
och inte heller kan spola tillbaka tiden
och när man inte orkar med nuet, ja, vad gör man då?
...
...
Och det finns inga svar, aldrig några svar
bara frågor som dinglar tysta i snaror
...
Och det finns inga svar, aldrig några svar
bara kampen mellan liv och död
...
Och ett meningslöst nu
...

ʌıl ʇʇıɯ åd ƃuıupɹo uǝƃuı ɯosʞıl ɹåɟ ƃɐɾ

Tanken är en plats för sig
och kan göra helvete till himmel
och himmel till helvete
(Milton)
...
Och det är natt igen
ändlösa timmar, små evigheter
som snurrar omkring fulla av tankar
...
Tänker på livet
och på dess samspel med döden
och om vad som ger mening åt vad
...
för vi får bara lita på att isen under våra fötter håller
och att smärtan inuti aldrig kommer
style="text-align: center;">...
och jag undrar varför en minut är 60 sekunder
och varför en timme är 60 minuter
det stämmer inte på något sätt
...
för natten är mörk och sval
och stjärnorna tycks ha slocknat
och jag undrar varför de gömmer sig
...
Vad är de rädda för?
...
Och tankarna kan göra helvete till himmel
och allt oftare göra himmel till helvete
...
och i natten andas man tungt
och hjärtat vill liksom klyva tystnaden mitt itu
och man vill skrika högt fast det är tomt
...
ett.steg.i.taget.
ett.andetag.åt.gången.
...
men vindpustar får korthus att rasa
...

RSS 2.0