Det är mörkt och kallt i höstnatten
och om en timme är klockan lika mycket som den är nu
Kl. 03.00 ställs klockan tillbaka en timme
...
Jag ligger vaken och funderar
men ingenting får någon tydlig form
tankar, som glassplitter, ligger utspridda
och hur jag än försöker kan jag inte göra bilden hel
...
Mitt träd har tappat alla sina glittrande bollar
för jag sparkar ner dem i sömnen
och kan inte förmå mig att hänga tillbaka dem
De fanns för att påminna om att ångesten går att besegra
men jag tvivlar på det...
...
Kan man någonsin bli fri de där vassa klorna
som borrar sig in i huden och tvingar en att stirra natten i ögonen?
Den där tunga, kvävande känslan av meningslöshet
och att allt är förlorat redan innan det börjat?
...
Suck, nattens vilda små evigheter gör mig illa
jag borde sova nu, borde sovit för länge sen
men smärtan i handlederna och knäna håller mig vaken
och tankarna snurrar runtruntruntruntrunt utan slut
...
Och även om jag kommer att hänga tillbaka bollarna
för att jag vill ha kvar påminnelsen att kämpa vidare
undrar jag ibland varför jag bemödar mig med att försöka
Just här, just nu, verkar det inte finnas någon mening...
...
Och jag funderar
på utbildning, på högskola/universitet, på folkhögskola,
på jobb, på pengar, på framtid, på landskap, på lägenhet,
på torp/gård/stuga, på hund, på katt, på kyrka, på medicin,
på behandling, på människor, på vatten, på sömn, på vitaminer,
på collagen, på silkesvantar, på mat, på tidningspappersnaglar,
på att torka sig runt munnen, på naglarna mot fingertopparna,
på Karlavagnen, på himlen, på timmer, på röda hus med vita knutar,
på leonberger, på smutsigt hår, på bad, på snö, på sjukhus, på frukt,
på insomning, på ljudböcker, på tuggummi, på tentaplugg, på läsning
på Egypten, på huvudvärk, på psykiatrisk gruppbehandling, på tro,
på sjukgymnastik, på julen, på läger, på böcker, på livsverkstan,
på giraffer, på honung, på kärlek, på ångest, på värkande fingrar,
på te, på badkläder, på förtäckta speglar, på plåster, på höstfärger,
på böjda knän, på tanten på barnkliniken, på LPT, på diagnoser, på stenar,
på chips, på fläderblomssaft, på balkonger, på motorvägen, på flingor,
på kläder som gör ont mot huden, på personlighet, på socialpsykologi,
på barndomen, på gosedjur, på smärta, på Peter, på sjukvårdssystemet,
på hjärtat, på värken, på smärtan, på livet, på utanförskap, på främlingsskap,
på mening, på Gud, på barnslighet, på frustration, på kryckor, på tavlor,
på bananer, på obesvarade frågor, på CSN, på sjukskrivning, på lov,
på photoshop, på Herr Ångest, på söndertrasade lakan, på mardrömmar,
på allt och ingenting, men framför allt på meningen med livet,
på vem jag är, och på vad jag ska/borde/vill prioritera...
...
Glassplitter,
osammanhängande tankar som flyger genom natten
vilda små evigheter, lämnar ingen ro
och tusentals frågor som inte har några svar
som knappt ens har en formulering
men ändå rusar förbi och lämnar avtryck i mitt huvud
...
Och beslut som måste tas,
förr eller senare...
...
Nu är klockan 02.59
...och nu är klockan 02.00
börjar om från början på detta ältande
under en extra timme av nattens mörker
...
Snurr snurr snurr snurr snurr snurr snurr
Inte ens att räkna minuterna på klockan
kan rädda mig i natt
...
...
Men jag hänger varsamt tillbaka bollarna i trädet
röda, gröna, gula, blå, vita, rosa, lila,
...
Och nu sätter jag på en ljudbok
och ska försöka somna till den förfärliga rösten:
"syreejjnorrna heengde i tooonga klaausar..."
GODNATT
...
