Dolt nummer
Jag fick ett samtal idag från dolt nummer
men jag satt på föreläsning och kunde inte ta det
Dolt nummer,
men jag vet ändå alltid vad det handlar om
för det hade lika gärna kunnat stå "sjukhus" på displayen
Och då vill man blunda och stänga ute allt ljud
slänga telefonen i golvet eller gömma den under en kudde
då vill man inte svara, man vill inte veta
och man försöker förtränga att de där "dolt-nummer-samtalen" aldrig tar slut
Jag vill vara fri istället
kunna strunta i sjukhus, läkare, psykologer, sjuksköterskor och allt vad det heter
kunna låta bli att svara på alla samtal från dolt nummer
och vägra ringa tillbaka när jag hör deras klämkäcka röster på telefonsvararen
men det kan jag inte
För hur gärna jag än skulle vilja strunta i allt
måste jag orka, måste jag fortsätta
för att min kropp i desperation skriker efter ett svar
trots alla återvändsgränder jag
hamnar i
Och trots allt har det blivit en del av vem jag är
Och på sjukhuset behöver jag i alla fall inte känna mig lika ensam
där går vi med en "sjuk-stämpel" i pannan allihop
där bland människor i vita rockar i vita korridorer i fula ekande byggnader
fast det är väl i den mallen man inte vill passa in,
inte ska passa in
och ändå är det många människors vardagliga liv
och fastän jag inte vill det; också mitt
så jag ringde upp det dolda numret i alla fall
...
Kommentarer
Postat av: Annika
Ja...för trots att man inte vill veta, så vill man ju ändå. Fast helst bara goda nyheter och lättförklarliga tillstånd.
Postat av: linnéa
åh, känner igen allt det där så väl... hoppas du inte fick några tråkiga besked.
Postat av: linnéa
Åh, jag vet inte hur jag skall tacka för din kommentar, eller vad jag skall skriva. Är helt rörd över att du tog dig tid att skriva så fina o kloka saker till mig, tack tack o tack. Verkligen! Och ja, det är ju de där strålarna av ljus som kikar fram ibland som håller oss flytande. För de flesta lever ju där över ytan nästan hela tiden, och dit ska vi med komma, ellerhur?! KRAM
Trackback
