Tankar kring röntgen och färgklickar
Nu är jag här igen, villig att skriva
märkligt hur stor skillnad det kan vara i inspiration bara att byta blogg!
Men jag är glad för det, för jag har saknat att skriva
...
Först och främst vill jag bara säga att jag hoppas att ni kan läsa det här
har fått höra att någon inte kan det och håller tummarna för att det inte gäller alla!
Så om ni faktiskt KAN läsa detta, snälla säg hej!
Känns ju lite märkligt att sitta här och skriva utan att veta vad som är fel
utan att veta om NÅGON faktiskt kan se det jag skriver!
...
Hur som helst, idag är det måndag!
Måndag, måndag, fantastiskt mulna tråkmåndag!
Hade ingen skola idag heller och fastän jag har 126 sidor att läsa till imorgon eftermiddag
kan jag inte för mitt liv hitta inspiration och ork till att sätta mig ner med näsan i boken
Inte helt okej!
...
Har varit på lite äventyr idag också, långt bort i stan!
Tog bussen och den körde och körde och körde mitt ut i ingenting
och jag trodde aldrig jag skulle komma fram, men sen:
Nästa: Eriksborg!
...
Travade iväg mot "medicinsk röntgen" och när jag kom dit var jag tvungen att träffa en läkare först
för han tyckte det var lite märkligt att jag skulle göra så många undersökningar på en och samma gång
Och där stod jag som ett frågetecken för jag hade bara fått information om att jag skulle åka dit
...
Hur som helst så bestämdes det att jag skulle genomföra en rad olika röntgenundersökningar
så jag stod, satt och låg i en massa konstiga apparater i vad som kändes som en hel evighet
och till på köpet ligga i märkliga ställningarna så att jag knappt kunde ta mig hem sen
ack ack kvack!
...
Men trots kramper i benen och värkande höfter och en rygg som ömmar och gör ont
så var det faktiskt värt det
...
Ja inte för att jag vet om det ger något resultat förstås
vet ju inte alls vad bilderna kommer att visa
men det känns bra att något görs
på riktigt!
...
Efter fem år av stillastående och återvändsgränder vart jag än vänt mig inom sjukvården
så känns det bra att det nu finns nya spår!
...
Sen när jag kommit tillbaka till centrum och var på väg hem
insåg att jag att Västerås är precis som alla andra städer jag bott i:
De verkar aldrig ha sett en klick färg i hela sitt liv!!
...
Där gick jag i gula byxor, limegrön jacka, röd/orange/grönspräcklig halsduk och ljusgrön mössa
och med en röd/lilarandig väska över axeln
(dessutom haltandes idag)
och folk de stirrar som om vore jag från en annan planet
...
Det är faktiskt riktigt komiskt!
och jag brukar bara möta deras blickar och le
...
För jag tycker om att vara färgglad
och inga stirrande blickar ska få mig att ändra på det!!
Så det så!
...
Och med de orden sätter jag punkt för just nu
för det börjar väl bli dags att trots allt öppna den där boken
126 sidor. Läroplansteori.
Jaaaaadåååå!!
...
Kommentarer
Postat av: Emilie
Färgglatt är bra :) Stirrande blickar kan också vara beundrande blickar you know.
Håller med, ibland behöver man kasta ut det gamla och börja med en nystart. Kul att du skriver igen i alla fall och din blogg är supersnygg :)
Btw, jag kan läsa alla dina texter nu, vet inte om det var något tillfälligt fel men provade flera gånger. I alla fall, hoppas det inte kommer tillbaka.
Kram
Postat av: Karin
Hej stumpan, nu går det att läsa
Postat av: Annika
Hej! Vilken fin blogg du fått till! Du är duktig på sånt! Hoppas du får en fin tid i Västerås och får bättre hjälp inom vården.
Postat av: Linnea
Hej :)
Trackback
