det enda som finns är frågor utan svar

...
Jag står här, till känslan naken, under stjärnorna,
och känner livet krypa inpå skinnet
och jag håller alla sköra frågetecken i mina öppna händer,
ensamma faller de till marken utan svar
...
Och när jag inte längre orkar skriva för att fingrarna värker,
då gråter en skrivomans ensliga hjärta
...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0